Bland representanterna för släktet Martes är stenmården (Martes foina) den art som mest liknar skogsmården till kroppsformen. Den skiljer sig från skogsmården genom att den har grövre och inte så glänsande päls och vit strupfläck. Dessutom är fotsulorna mindre håriga, varför man bättre ser avtrycken av klor och trampdynor. Den förekommer i nästan hela Europa österut till centrala Asien, men inte på den skandinaviska halvön. Den lever i många olika miljöer, från lågland upp till 2 000 m höjd i bergen. Dieten består inte uteslutande av kött. Den äter också stora mängder frukter och bär.
Trots att den är skicklig på att klättra i träd, lever den normalt på marken eller gömmer sig bland trädrötter, stenar, i övergivna bon eller till och med i uthus till bondgårdar, dit människor inte kommer så ofta. Dess fortplantningsbiologi är i många avseenden lik skogsmårdens.
Charsamården (Martes flauigula) finns i Asien. Den är en massivt byggd, marklevande art som lever i skogar. Sobeln (Martes zibellina) förekom förr i norra Europa men nu endast i norra Asien. Den är också en typiskt skogslevande art och huvudsakligen marklevande. Pälsen är mycket värdefull, och handel har bedrivits med den sedan antiken. Den japanska mården (Martes melampus) förekommer i Japan och liknar sobeln både i utseende och vanor. Enligt vissa teorier är den faktiskt en underart till sobeln.
Två arter förekommer i Nordamerika. Den ena är granmården (Martes americana), som är trädlevande och liknar skogsmården både i päls och byggnad och den andra är fiskarmården (Martes pennanti), som liknar illern både i det milda temperamentet och att den inte klättrar så bra i träd.
Marddjur.se - För dig som vill lära dig mer om mårddjur